Vi väljer våra liv och hur vi vill leva dem. Det är min fasta övertygelse. Vi formas av våra upplevelser och hur vi vuxit upp såklart men när vi är vuxna väljer vi vilka individer vi vill vara och hyr vi hanterar vårt bagage. Vi har alla något form av babge mer eller mindre och i relation till vad varje människa varit med om finns det inget som är värre än något annat. Sen kommer ju vi alltid att tycka att vissa saker ÄR värre men det är för att vi är fostrade så och det är som det ska. Men vi kan inte döma varandras svårigheter utefter våra egna för ingen har levt mitt liv. Säg inte till någon att det är ett litet problem att inte ha något att ta på sig, du vet inte om detta är ett lite eller stort problem i dennes liv. Jag har vuxit upp med två supande föräldrar och kan ibland komma på mig själv att tänka att mina barn har det lätt. Ja. De har det lätt. OM jag jämför med mitt liv, men utifrån deras liv och erfarenheter så är det precis lika jobbigt som det var för mig, fast på ett annat sätt. Man ska verkligen inte döma andra innan man gått i deras skor. Och man ska alltid vara medveten att man vet bara om folk vad de väljer att visa en.
Idag har jag yogat och det var helt underbart. Det var så länge sedan eftersom vi varit iväg. Sjukt glad men ont överallt också efter träningen igår. Jag å min sambo har grälat. Inget stort men ändå alltid lika jobbigt och det får mig att tänka så mkt. Barnen har det ännu väldigt jobbigt med jetlaggen, särskilt den minsta han klarar inte av att sova själv alls vilket han gjort väldigt bra innan. Hoppas att det löser sig snart och att jag snart kan sova om nätterna å vara vaken på dagen! Idag har jag prioriterat mig framför röran i hallen och barnen. Jag har planterat blommor å som sagt yogat och bara svarat undvikande "Mmm" och "fråga pappa" på allt som barnen frågat, det behövdes. Imorn e jag redo att prioritera mina älskade finingar igen!