Jag har gott om magar och hakor, till överflöd faktiskt. Jag inte den som är den och delar gärna med mig. Problemet är bara att ingen vill ha dem, mina magar.. Eller mina hakor.. De trivs hos mig och vill heller inte flytta, trots relativt många skiljsmässoförsök så hänger de liksom kvar. Typ som min föredetta man som numer är min sambo. Vill inte ge sig helt enkelt. Många säger att det inte är konstigt att jag har "lite" mage jag har ju ändå fött tre barn på typ 6 år, jag jag tycker det är konstigt! Tycker inte att det är ok, å inte ett dugg gulligt. Men på något sätt börjar jag kanske vänja mig att de finns där.. Som mina kompisar. Nåväl på den här bloggen kan ni följa mig, mina hakor och magar på vår väg genom livet. Förhoppningsvis så leder livet oss på olika vägar, att vi liksom växer ifrån varandra.... Men vi börjar här och nu. Hakorna, magarna och jag!